Umeå hjälper italienska Cento att lyfta jämställdhetsfrågan

Varför valde Umeå att delta i ett utbyte med Cento?

Cento kontaktade Umeå. Staden upplever en brist på jämställdhetsarbete och ville höja sin kunskap och medvetenhet. De hade genom deltagande i ett URBACT nätverk fått höra att Umeå kommit långt i sitt jämställdhetsarbete och frågade oss om vi ville ingå i ett utbyte. Vi bedömde att ett utbyte med Cento kunde vara givande också för Umeå. Cento är en mycket mindre stad men ligger i en tätbefolkad region, så vi bedömde att vi kan dela med oss av erfarenheter som de kan använda. Vi ser en vinst med att jämställdhet finns med som fråga i stadsutvecklingen och att det blir synliggjort som område. Att delta i europeiska utbyten blir ett sätt att lyfta frågan och bidra till att jämställdhet får en tydligare plats i EU:s initiativ och program med städer som målgrupp och hållbar stadsutveckling som mål. Umeå vill dessutom positionera sig inom European Urban Initiative och vara mer delaktiga i programmets erbjudanden framöver. Att delta i ett city-to-city exchange är en bra start.

Vilka utmaningar inom jämställdhet ville Cento avhandla?

De övergripande utmaningar Cento ville ha vårt stöd i att hantera var styrning av jämställdhetsfrågor, och hur jämställdhet kan synliggöras och få en plats på agendan, bland annat i frågor om mobilitet. Italien har en nationell politisk kontext som är utmanande för jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsarbete handlar om styrning, och styrning ser olika ut i olika länder. I Italien finns ett flertal olika regionala strukturer och det är svårt att få en överblick över vem som gör vad.

En mer specifik utmaning Cento ville diskutera var mobilitet kopplat till utlandsfödda kvinnor. Det finns en hög andel utlandsfödda kvinnor i Cento som inte är delaktiga i samhället fullt ut. Exempelvis talar de inte så bra italienska och till detta tillkommer brister i infrastrukturen. På vilka sätt går det att skapa förutsättningar för dessa kvinnor att förflytta sig i staden? Cento ville bättre förstå både hur denna grupp känner inför att förflytta sig, exempelvis upplevelse av trygghet, och hur de faktiskt förflyttar sig, exempelvis med vilken typ av kollektivtrafik. Genom att staden får förståelse för detta och samtidigt förbättrar infrastrukturen kan kvinnorna nå platser där de kan utveckla sina språkkunskaper, få tillgång till barnomsorg och arbetsmarknad, och på så sätt få mer plats i samhället.

Hur var lärandet strukturerat?

Cento besökte Umeå i november 2024. Delegationen bestod av en strateg, tjänstepersoner från ett par olika förvaltningar, samt en politiker. Programmet inkluderade presentationer om Umeås styrande mål för jämställdhet, könsuppdelad statistik för policybeslut och arbetet mot diskriminering. Besökarna fick även ta del av en guidad tur om exempel på jämställdhetsperspektiv i stadsplaneringen, med grund i Umeås metod ”det könade landskapet”. De fick även höra om hur Umeå samverkar med Länsstyrelsen och om hur Länsstyrelsen arbetar med frågor så som våld och hållbar mobilitet ur ett jämställdhetsperspektiv. Vidare ingick studiebesök på Kvinnohistoriskt muséum och Arkitekthögskolan.

I februari 2025 besökte Linda Cento. Med sig hade hon en kollega från en annan avdelning inom stadsledningskontoret som arbetar med styrningsfrågor. Under besöket träffade de representanter från olika förvaltningar, besökte en mötesplats som jobbade med integration, och kvinnoorganisationer.

I Cento finns en struktur för jämställdhetsfrågor men den är begränsad. Det saknas intresse bland politiker och då är det bra att det kommer personer från en annan plats som lyfter att de tycker att insatser som görs är bra och kan utvecklas ytterligare. Ett externt besök erbjuder ett tillfälle att samla alla personer som arbetar med, eller borde arbeta med, en fråga, och synliggör personerna som redan tycker att det är viktigt. Värdarna i Cento samlade alla politiker med anledning av besöket. Ett externt besök som kommer för att diskutera jämställdhet blir ett kvitto på att frågan är betydelsefull och förtjänar uppmärksamhet, vilket kan bidra till förankring av jämställdhetsarbetet. Vi ska heller inte underskatta att dela med oss av energi och engagemang för jämställdhet.

Vad har utbytet medfört?

Vi var till en början oroliga över att Umeå och Cento skulle befinna sig på helt olika våglängder i jämställdhetsfrågor, men det visade sig att vi hade samma grundförståelse om makt och att det fanns en vilja i Cento att arbeta med frågan på riktigt.

Cento fick bland annat inspel i hur man kan jobba med organisatorisk träning, hur man får alla att vilja driva en fråga. Vi i Umeå som jobbar uteslutande med jämställdhetsfrågan integreras alltid i övriga verksamheten. Och vice versa. När Linda åkte till Cento åkte hon tillsammans med en kollega från en annan avdelning som arbetar med styrning och samordning. Det blir ett sätt att lyfta frågan i den egna organisationen. Det behöver med andra ord inte alltid vara de som arbetar med jämställdhet heltid som behöver närvara på träffar som handlar om jämställdhet.

Ett konkret exempel på resultat är att Umeå berättade om könsuppdelade enkätundersökningar, vilka skulle vara möjliga för Cento att översätta till italienska eftersom det i Cento råder stor brist på könsuppdelad statistik. Den italienska politikern som deltog sade på den andra träffen att de börjat efterfråga åtgärder på hur man ska samla in könsuppdelad statistik inom mobilitet.

Syftet med utbytet var primärt att Cento skulle lära av Umeå. Det är tydligt att det i city-to-city exchanges är en stad som är mottagare och en som är sändare. I detta fall var det uttalat att det var Cento som skulle lära av oss eftersom vi har mer erfarenhet av aktivt arbete med jämställdhet. Det är dock alltid lärorikt att delta i den här typen av utbyten, framförallt för att mötet med Cento gav oss perspektiv på vårt eget arbete och vår egen organisation. Deltagarna från Cento gjorde observationen att alla tjänstepersoner från alla förvaltningar i Umeå pratade om jämställdhet på samma sätt. De upplevde det som att det satt i organisationens väggar. Vi i Umeå hade inte själva tänkt på detta.

Utbytet med Cento var väl värt tiden. Vi har skapat goda relationer som vi nu funderar på hur vi kan använda i framtiden.

Mer information om City to City Exchanges och hur man ansöker finns här. Ansökningar kan lämnas in löpande.