Städer stöttar varandra för att accelerera hållbar stadsutveckling- European Urban Initiative Peer Review i Malmö

Dagarna inleddes med presentationer av värdstaden Malmö. Malmö är en av de snabbast växande städerna i Sverige, och 50 procent av befolkningen, som kommer från 180 olika länder, är under 35 år. Malmö var den första staden att signera agenda 2030 och har tydliga färdplaner för ett hållbart Malmö som bidrar till en hållbar planet. Att arbeta tillsammans är viktigt eftersom det endast är genom samarbete Malmö kan nå sina mål till 2030.

Därefter förklarade European Urban Initiatives (EUI) sekretariat vikten av det kollegiala lärandet. Det är sannolikt att en lösning på en stads utmaning finns någon annanstans i Europa. Målet med kollegialt utbyte är att överföra dessa kunskaper.

Strategierna och deras utmaningar  

Temat för Malmös strategi är klimatomställning som drivkraft för hållbar stadsutveckling. Malmö arbetar bland annat med två områden, Rosengård och Nyhamnen, varav det senare ska omvandlas till en blandad stad och det finns möjlighet att göra rätt från början. Frågan är hur man ska kombinera hållbar stadsutveckling och klimat, där hållbarhetsperspektivet är mer omfattande än klimatperspektivet. Utmaningar är exempelvis att invånarantalet växer men staden inte bör expandera vidare eftersom den omges av bra jordbruksmark; en annan utmaning är att det framför allt är de ekonomiskt mest utsatta som drabbas av klimatförändringar.

För att lösa dessa utmaningar krävs uthållighet och starkt politiskt stöd, vilket finns, en känsla av gemensamt ansvar, effektivt samarbete mellan styrningsnivåer och olika intressenter, samt kunskap om vad som måste göras. Vidare kommer ny kunskap och nya behov ha en inverkan på prioriteringar inom urban utveckling. Hur kan Malmö säkerställa en långsiktig strategi som samtidigt är flexibel och anpassningsbar?

Den lettiska staden Dienvidkurzeme önskade råd om hur samarbetet mellan kommunen och entreprenörer kan stärkas. Hur kan staden etablera ett hållbart och effektivt samarbete med entreprenörer för att ge stöd till näringslivsutveckling, attrahera nya investeringar och stärka den lokala ekonomin? En annan fråga som Dienvidkurzeme ville diskutera var uppföljning och samarbete med olika intressenter. Hur kan staden utforma och implementera effektiva uppföljningssystem som inte endast följer upp utveckling, utan också aktivt involverar lokala intressenter? Den italienska staden Pescara ville också bland annat fokusera på utmaningen med uppföljning.  Den belgiska kommunen Scharebeek var i sin tur intresserad av inspel på sitt arbete med ett ramverk för stadsförnyelse och instrument för stadsförnyelseavtal.

Hur upplevde deltagarna från Malmö det kollegiala lärandet?

Själva peer-reviewen var genomtänkt, det blev bra diskussioner och vi fick jättebra input, även om peer reviewers ibland hade svårt att lämna sin egen kontext och hade svårt att se saker med Malmös ögon. Det var ett glatt och professionellt gäng. Peer reviewen var intensiv, nyttig och givande. Upplägget och förväntningar var något oklara när processen och planeringen startade. Ju närmare själva peer-reviewn vi kom desto tydligare blev det.  

Vi kommer nu fundera på hur vi kan stärka samarbetet inom staden genom externfinansierade projekt, det kan handla om enkla projekt så som City to City samarbeten eller så kan det bli mer avancerade ansökningar som EUI Innovative Action eller Horizon. Vidare har vi fått input kring hur vi kan organisera och strukturera uppföljningsmetodiken. Vi pratade även en hel del om Data Lakes, det vill säga sektors- och aktörsövergripande insamling av standardiserad data, för uppföljning av hållbarhetsarbete.

Det tar lite tid att hitta rätt nivå på frågeställningar som man vill ha svar på från granskarna: inte för detaljerad men inte för stora eller övergripande. Men det expertstödet som man blir tilldelad är jättebra, de hjälper gärna till.

Hållbar stadsutveckling i Sverige

Deltagarna fick också höra om hur hållbar stadsutveckling implementeras i Sverige genom det Nationella Regionalfondsprogrammet och Svensk Modell för Hållbar Urban Utveckling.

Åtta procent av regionalfonden i Sverige är avsatt för hållbar stadsutveckling, totalt 67 miljoner euro. Programmet består av målen Stärka innovations- och utvecklingskapaciteten samt lärandet i och mellan städer, Öka takten i omställningen genom implementering, uppskalning av hållbara lösningar i städer, samt  Hållbar mobilitet. 5 av de 12 beviljade strategierna täcker hela eller delar av regioner och de övriga 7 täcker en eller flera kommuner. Totalt inkluderar strategierna 83 kommuner och än så länge har 50 projekt bevilats finansiering.

Sedan följde en presentation av myndighetsplattformen Svensk Modell för Hållbar Urban Utveckling som har som mål att ge stöd till kommuner och regioner i implementeringen av deras strategier för hållbar urban utveckling, samt att utbyta och utveckla kunskap och erfarenheter. Plattformen har bland annat genomfört drop-in möten med teman så som energieffektivisering, mobilitet och klimatanpassning, och arrangerat en seminarieserie om myndigheternas finansieringsmöjligheter. Vidare har plattformen, tillsammans med kommuner och regioner, tagit fram guiden Externfinansiering för hållbar samhällsutveckling - En guide i åtta steg, vilken ska vara ett stöd för kommuner och regioner som vill bygga och utveckla sin kapacitet att använda externfinansiering.

Till slut

Deltagarna fick även utforska gemensamma utmaningar så som att inkludera olika grupper av intressenter, styrning, uppföljning och utvärdering av insatser och samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Det arrangerades också studiebesök till Västra Hamnen och Sege Park och dagarna avslutades med gemensam reflektion kring vad varje stad nu ska agera på.

Vill ni också delta i det kollegiala lärandet?

Här finns mer information om EUI Peer Review och den permanent öppna utlysningen för granskare.

Och här finns en artikel om Skaraborgs deltagande och om Region Sörmlands deltagande.