Hur kan svenska städer öka sin kapacitet att accelerera klimatomställningen med hjälp av extern finansiering? Rapport från en dag om klimatomställning, finansiering och hur vi tillsammans kan göra mer

Temat var Financing Climate Transition and Resilient Urban Development: How Swedish Cities Can Accelerate with External Funding – och handlade om hur städer kan:
 

• kombinera olika finansieringskällor för att skala upp lokala initiativ
• attrahera privat kapital genom att förstå investerarperspektivet
• stärka den kommunala kapaciteten med tydliga modeller och processer
• navigera i det nationella och europeiska finansieringslandskapet

Inledande ord om vikten av att accelerera omställningen tillsammans

Anna Zingmark, Länka Consulting, hälsade alla välkomna till denna dag som ligger rätt i tiden. Dagen före lanserades EU Agenda for Cities, och efterföljande dag signeras klimatkontrakten. Svenska städer har upplevt det svårt med EU-finansiering och syftet med eventet är att göra detta mer lättillgängligt.

Annika Rosing, enhetschef på Tillväxtverket, inledde med att tala om hur Tillväxtverket bistår kommuners omställning med plattform för informationsutbyte, kunskap och finansiering, och om vikten av att arbeta tillsammans mer fokuserat. Vi är medvetna om behoven av förändring och omställning, men finansieringssystemet och dess aktörer är fragmenterat. European Urban Initiative (EUI) kan bidra till att vi arbetar bättre tillsammans, som genom detta event, och att myndigheter fokuserar på kommuners behov och att vi lär över Europa.

Olga Kordas, programchef Viable Cities, började med att allt är möjligt så länge man vet vad man vill. Detta fångar Viable Cities roll väl eftersom Viable Cities sätter upp mål och översätter dem till vägar. Klimatkontrakten inkluderar 48 städer och representerar 50 procent av Sveriges befolkning. Finansiering är kärnan i mycket av det Viable Cities gör. Vi måste veta vad vi vill, harmonisera processer och tidslinjer och upprätta kontinuerligt samarbete och plattformar för lärande. EUI är också avgörande för att koordinera städer. Efter detta event kan vi ha förslag på konkreta handlingar att ta vidare.

Alice Arnaldi, EU kommissionen DG Regio, talade om hållbar stadsutveckling i Sverige. I och med halvtidsöversynen av regionalfonden införs det nya målet om att främja säker tillgång till vatten, hållbar vattenförvaltning och vattenresiliens, tillåts ökad flexibilitet i programmet, samt möjligheten att öppna upp för fler kommuner och regioner att ta del av finansieringen. Syftet är att nationella regionalfondsprogrammet ska bli en mer attraktiv finansieringskälla. Dagen innan lanserades EU Agenda for Cities som erkänner städers roll som nyckelaktörer i att leverera EU prioriteringar på lokal nivå. Syftet idag är att lära av varandra, dela med oss av vad som fungerar och vad som inte gör det, och att replikera goda lösningar.

Att förstå det finansiella ekosystemet och möjligheterna med EU finansiering

Merja Haakappa, EU-kommissionen, DG Regio, fördjupade sig i EU Agenda for Cities och dess teman. Målet med agendan är att rationalisera EU stödet och stärka flernivåstyrningen. Agendans fokusområden är prisvärda och inkluderande bostäder och byggnader, konkurrenskraft, digitalisering, innovation och investeringar, klimat, miljö och energi, social inkludering och jämlikhet, mobilitet, säkerhet och beredskap, samt internationellt samarbete. En EU plattform för städer kommer att skapas för att samla EU-initiativ för städer, och städer kommer kunna dra nytta av EU:s konkurrensfond, samt få stöd i att utveckla projekt och investera i omställningen.

Luis Henrero, Europeiska Investeringsbanken (EIB), berättade om EIB:s arbete för städer. En fjärdedel av EIB:s investeringar förra året gick till investeringsprojekt i städer, varav 80 procent bidrar till klimatet och klimatpositiva projekt. EIB har också rådgivande tjänster och samarbetar med städer om investeringsplaner, ger stöd till genomförbarhetsstudier och tekniskt stöd. Vidare kan de ge råd gällande finansiella instrument och skapa finansiella produkter som svarar mot städers behov. EIB kommer vara involverade i EU Agenda for Cities.  

Albert Edman, European Urban Initiative, visade därefter en översikt över ett 30-tal av de EU program och initiativ som finns för städer. Flera av dessa program och initiativ fanns representerade på eventet. Syftet var att skapa en översikt över vilka möjligheter som finns för städer i det europeiska finansieringslandskapet.

Johan Willdal, programansvarig Nationella regionalfondsprogrammet, Tillväxtverket, berättade om programmets erbjudande inom hållbar stadsutveckling. Programgenomförandet sker i samverkan med Svensk Modell för Hållbar Urban Utveckling, en plattform som samlar alla myndigheter med en roll inom hållbar stadsutveckling. EU satsar på hållbar stadsutveckling vilket speglas i att 8 procent av svenska regionalfondsmedel är öronmärkta för hållbar urban utveckling, det vill säga ungefär 700 miljoner kronor i projektstöd som samlats i nationella regionalfondsprogrammet. 12 strategier har beviljats vilka omfattar sammanlagt 83 kommuner. En utlysning är öppen 13 januari till 3 mars 2026. Ett medskick var att söka och gärna stora ansökningar.  

Att sammanföra insatser för begränsning och anpassning  

Tommaso Basseti, från ICatalist, MIP4Adapt-EU Adaptation Mission, inledde med att ställa frågan varför klimatbegränsning och klimatanpassning behandlas som separata domäner. Exempel på hur de kan kopplas samman är genom renovering av byggnader och energieffektivisering i skolor och sjukhus som kan minska energikonsumtionen. Flernivåstyrning och samarbete är goda möjligheter att skapa synergier. Ett exempel är att Viable Cities år 2021 inkluderade anpassning i klimatkontrakten, där man tidigare endast fokuserat på begränsning. Finansieringsmöjligheter finns genom Climate City Capital Hub.

Även Stockholm Environmental Institute (SEI) lyfte vikten av hur klimatbegränsning och klimatanpassning påverkar varandra, de finansiella konsekvenserna av att arbeta i silos, och värdet av koordinerade investeringar.

Om bara pengar växte på träd….

Kieran Reeves, ansvarig för implementeringen av Limericks klimathandlingsplan, berättade om sina erfarenheter av EU finansiering.

Varje stad har en klimatplan. Om pengar växte på träd så hade vi löst klimatkrisen 2030. EU finansiering har god potential, men finansieringslandskapet är ett minfält för de flesta av oss. EU finansiering erbjuder dock goda möjligheter. Börja med att identifiera vilka projekt som behöver stöd, be därefter nationella kontaktpunkter för olika EU program om hjälp, använd portaler för partnersök som många EU program tillhandahåller, och föreslå samtal för att diskutera projekt. URBACT är en bra utgångspunkt. Programmet erbjuder expertstöd och har en verktygslåda som hjälper städer att utveckla aktiviteter. Också Smart Cities Market Place och Net Zero Cities Portal är bra.

Medskicket var att städer inte borde vara rädda, utan dyka ned i finansieringslanskapet och njuta av det. Och att kontakta Limerick om man behöver en projektpartner.

Städernas erfarenheter av finansiering-Svenska och europeiska städer delar med sig av erfarenheter av att bygga kapacitet för att kombinera finansieringskällor för omställningen

Representanter från Tomelilla, Umeå, Gävle, Vasa, och Göteborg deltog i panelen.

Tomelilla berättade om styrning med fokus på helhet och invånare. Externfinansiering är en del av detta och hela organisationen arbetar utifrån dessa tankar. Kommunen arbetar med munkmodellen, vilket är ett holistiskt perspektiv på en hållbar stad, och har integrerat detta i beslutsmodeller och investeringsplaner. Modellen tar hänsyn till planetära gränser och agenda 2030 mål och syftar till att utveckla en värld som inte överskrider planetära gränser och som inte inskränker på sociala rättigheter till ett gott liv. Tomelilla växlar upp med EU medel så som olika Interreg projekt. Som liten kommun innebär detta extra medel att arbeta med hållbarhet, till exempel sensorer som mäter luft i kommunen.

Gävle har mobiliserat kring finansiering och har skapat en organisation internt för att öka externfinansieringen, men saknar kulturen. Kommunen har ett kontor med uppgift att stötta organisationen att söka medel, men saknar djupare samarbete för att arbeta strukturerat.

Göteborg berättade om hur de kombinerat finansiering från energimyndigheten med regionalfondsmedel. För att det ska lyckas krävs att projekten har snarlik omfattning och startar samtidigt. Att kombinera har bedömts vara nödvändigt eftersom regionalfonden har låg finansieringsgrad. Göteborg har tidigare haft en central koordinering av externfinansiering, och nu ser det ut som att det ska bli mer centralt koordinerat igen.

Umeå berättade om hur de blivit långsiktigt strategiska. Staden vill mycket, och vill göra saker det inte finns medel till-då behövs externa medel. Man visade politikerna hur mycket medel som dragits in. Umeå blev kända i Europa efter att ha varit kulturhuvudstad och sedan kom förfrågningar om projektdeltagande. Exempelvis arbetar Umeå med Vasa, har deltagit i URBACT nätverk om jämställdhet, och i Horisont Europa projekt. EU projekt har gett mycket nytta i organisationen, både genom kunskap, nätverk och pengar.

Umeå saknar en nedskriven strategi men ska ta fram en. Först måste verksamhetens och förvaltningarnas behov ses över eftersom vi behöver veta vad vi vill. Umeå har inriktningsmål som handlar om klimat, social hållbarhet och hållbar tillväxt och 0,5 procent av förvaltningarnas budget ska gå till inriktningsmålen.

Vasa har ett energikluster med 180 deltagande energibolag, där olika aktörer förmerar varandra. De bedriver en platsbaserad innovationspolitik där staderna kan bestämma över medel. Staden ska dra in så mycket externfinansiering som möjligt.

En fråga som deltagarna diskuterade var hur vissa städer lyckats skapa en kultur kring externfinansiering. Göteborg lyfte att de har god drivkraft på medarbetarnivå, men ser också en krock mellan olika förvaltningslogiker, där vissa vill arbeta med projekt och andra inte. Viljan finns åtminstone på en nivå, men ska sedan kombineras med politisk vilja. Umeå hade samma utmaning men synliggjorde hur mycket medel det kan bli, och nu har alla uppdraget att arbeta med externfinansiering. Det blir något personberoende, men staden har rätt personer på rätt platser.

Bygga allianser med flera intressenter: Att utforska hur regioner, städer, och ekosystem kan samarbeta sektorsövergripande för att accelerera förändring

Deltagare i denna panel var representanter från Klimatarena Stockholm, Region Sörmland, Göteborgsregionen, Sydosttriangeln, Kalmar, Karlskrona, samt Eskilstuna.

Sydosttriangeln är ett samarbete mellan tre regioner. Investeringar får på så sätt mer kraft och fokus men det finns utmaningar i samverkansformen. Nu har vi gjort en förflyttning och vi sitter med gemensamma projektansökningar, vi fokuserar på vad vi har gemensamt och hur vi samverkar.

Region Sörmland berättade om hur de genom nätverk inom olika sakområden når ut till nyckelpersoner inom kommunerna och hur de genom Interreg projekt hittar partnerskap. För att skapa en kultur som främjar externfinansiering kan man bjuda in de som arbetar med regional utveckling till ledningsgrupper och politiker och presentera vad som görs, och på så sätt få upp frågorna på agendan.

Inom Göteborgsregionen finns mycket samverkan inom hållbar stadsutveckling. Tillsammans med RISE och Göteborgs universitet har vi tittat på governance modeller och styrning. Förvaltningsmodeller och new public management fungerar inte för dessa utmaningar.

Eskilstuna har god samverkan med näringslivet. Kommunen har arbetat mycket med små och medelstora företag som behöver stöd i omställningen och funderar på hur en innovativ kultur kan skapas och hur innovation kan inkluderas i investeringar företagen ändå behöver göra. Energy Evolution Centre, som drivs av kommunen, ska stötta företagen. Företagsrådgivning hjälper företag att energieffektivisera och kommunen har kopplat ihop företag med lokala banker. Eventuellt är det möjligt att hitta externa medel för att växla upp arbetet.

Klimatarena Stockholm fokuserar på bygg och anläggning och består av 140 aktörer, däribland företag, kommuner och akademi, som har skrivit under ett löfte. Denna samverkan kan bidra med att hitta och testa tekniska lösningar, och möjliggöra att vi kan förflytta oss snabbare som sektor. Arenan möjliggöra diskussioner om vilka krav beställare kan ställa och vilka krav leverantörer kan leva upp till. Detta är en del av det regionala utvecklingsarbetet. Det finns mycket att vinna på mellankommunal samverkan eftersom det är svårt för kommuner att göra vissa saker själva.

Vad gäller näringslivet lyfte en av deltagarna att oavsett vad som finns på EU nivå så ser vi en politisk ändring som inte går i omställningens anda. Därför är det bra att fokusera på näringslivet som Eskilstuna gör. Eskilstuna betonade att man måste arbeta med näringslivet eftersom de har höga ambitioner och vissa har inte kraft att ställa om. Viable Cities kan vara en plattform för att prata om näringslivets långsiktiga behov. Också Arvika lyfte vikten av dialog med näringslivet eftersom kommuner har begränsad rådighet.

Externfinansiering kan ses som en väg till samarbete. Kalmar ser externfinansierade projekt som en metod för att skapa former för samarbete. Alla kollektivtrafikbolag har suttit vid samma bord för att skicka in en projektansökan. Om den beviljas kommer medel för att se över framtidens mobilitetslösningar, men oavsett vilket så har aktörerna redan nu fått samsyn. Även Klimatarena Stockholm startade genom projekt och det var projektsamarbetet som krävdes för att arenan skulle startas upp. EU medel kan vara motor för klimatomställningen.

Tid för praktiskt arbete

Därefter fick deltagarna möjlighet att fördjupa sig i dagens teman i olika workshops och fick med sig verktyg och strategier för att mobilisera finansiering för hållbar stadsutveckling.
 

Att kombinera olika finansieringskällor för omställningen

Workshopen utforskade praktiska metoder för blandad finansiering, strategisk medfinansiering och samarbete mellan sektorer. Deltagarna lärde sig av exempel på hur kommuner framgångsrikt har mobiliserat och kombinerat EU medel, nationella, regionala och privata medel.

Sessionen bjöd på insikter från Lund och introducerade instrument så som specialiserade investeringsfonder (SPV) och lokala klimatinvesteringsfonder som möjliggörare för blandad finansiering.

Deltagarna diskuterade

• Hur man utformar och hanterar projekt som kombinerar flera finansieringsströmmar,
• Hur man attraherar privat kapital och tänker som en privat investerare – med hjälp av lärdomar från Climate City Capital Hub,
• Hur man anpassar finansieringsstrategier till lokala klimatinvesteringsplaner och bredare mål för hållbar stadsutveckling

Att bygga kommunal kapacitet genom organisatoriska modeller, processer och medfinansieringsstrategier

Workshopen tog avstamp i guiden Externfinansiering för hållbar samhällsutveckling - En guide i åtta steg, riktad till kommuner i syfte att öka användningen av externfinansiering för att skapa hållbara städer. Guiden har utvecklats av myndighetsplattformen Svensk Modell för Hållbar Urban Utveckling och inkluderar:

• Argument för att använda externfinansiering,
• Kartlägga kommunens mål och behov,
• Organisation så som roller, beslutsfattande och processer,
• Strategier för medfinansiering,
• Hitta finansieringsmöjligheter.

Helsingborg, Uppsala och den slovakiska staden Prievidza presenterade hur de arbetat med externfinansiering, och deltagarna fick möjlighet att diskutera sina utmaningar. Målet var att öka kunskapen och ge konkreta exempel på hur man bättre kan nyttja externfinansiering, både europeisk och nationell, samt att ge möjlighet att diskutera enskilda städers utmaningar.

Det europeiska och nationella finansieringslandskapet

Workshopen gav en översikt över aktuella finansieringsinstrument och samarbetsmöjligheter, med utgångspunkt i svenska och europeiska erfarenheter. Den inkluderade erfarenheter från en seminarieserie arrangerad av Svensk Modell för Hållbar Urban Utveckling, samarbetet inom Klimatkontrakt 2030, EUI:s aktiviteter, samt nationella och europeiska program som Driving Urban Transitions, Klimatklivet och SHIFT Sweden.

Deltagarna diskuterade

• Hur kan städer och regioner förstå, navigera och förbereda sig för ett nationellt och europeiskt finansieringslandskap i förändring?
• Vilka är de lågt hängande frukterna?
• Vilket slags stöd behövs på nationell och europeisk nivå?

Kombinera begränsning och anpassning i styrning och finansiering

Hur kan städer och regioner stärka sin klimatanpassningskapacitet och koppla den till en bredare klimatneutral och motståndskraftig stadsutveckling? Denna session utforskade erfarenheter och verktyg för att integrera anpassning i territoriella strategier och investeringsplaner.

Med utgångspunkt i det framväxande Climate Adaptation Hub och det pågående arbetet inom svenska myndigheters nätverk för klimatanpassning (MNKA) handlade sessionen om att:

• Utforska hur anpassningsåtgärder kan finansieras och integreras i lokala klimatinvesteringsplaner och Klimatkontrakt 2030.
• Diskutera nationella stödstrukturer och program som möjliggör lokal och regional anpassning, inklusive perspektiv från Vinnova, Naturvårdsverket och Tillväxtverket.
• Insikter och lärdomar från Gävleborgs territoriella strategi, som illustrerar hur regionala och kommunala aktörer samarbetar kring anpassning, riskhantering och motståndskraft.
• Identifiera möjligheter för städer att koppla samman anpassnings- och begränsningsinsatser, och stärka både klimatmotståndskraften och den lokala kapaciteten att attrahera externfinansiering.

Så vad gör vi nu?

Några röster från publiken:

• Föreslå att 0,5 procent ska gå till övergripande mål som i Umeå
• Hem och söka medel utifrån vår territoriella strategi
• Konkretisera behovet först och inte bara jaga pengar
• Sprida information vidare om EU finansiering
• Ta kontakt med städer med liknande utmaningar
• Träffa ekonomichefen och prata externfinansiering
• Bryta ned vad EU Agenda for Cities betyder för vår stad

Olga Kordas från Viable Cities presenterade så kallade förändringsnycklar från dagen: 

1. Stärka kommuners organisatoriska kapacitet och styrmodeller för klimatfinansiering

2. Stödja städer i att utveckla investeringsportföljer som kombinerar begränsning, anpassning och beredskap

3. Bygga städers kapacitet att använda och navigera i det europeiska och nationella finansieringssystemet, och påskynda lärande och skalning genom nationella och europeiska samarbeten.

4. Stärka regionala samarbetsstrukturer och flernivåsamarbete, särskilt för små och medelstora kommuner.   

Eilish O’Loughlin, European Urban Initiative, berättade om EUIs erbjudanden som utgörs av kapacitetsbyggande event, utbyte mellan städer, och kollegialt lärande. En ny utlysning för Innovative Actions projekt öppnar tidigt 2026. EUI vill gärna få inspel från städer och vill lyssna till städers behov och ambitioner. Deltagarna uppmuntrades att, bland annat genom EUIs möjligheter, fortsätta sin lärprocess efter eventet.

Tillsammans utforskar nu European Urban Initiative, Viable Cities och Svensk Modell för Hållbar Urban Utveckling möjligheterna och tar nästa steg för att stärka städers förmåga att genomföra klimatomställningen.