Hur kan innovativ finansiering bidra till att accelerera hållbar stadsutveckling? Detta var temat när europeiska städer träffades i Rotterdam

Dagarna i Rotterdam bjöd på fallstudier från europeiska städer med goda exempel på finansieringsstrategier, diskussioner om hur olika finansieringskällor kan kombineras och presentationer från städer som ville lyfta utmaningar för att få deltagarnas inspel. Fokus var även på privata investerare och deras logik, samt filantropiska investerare. I workshops fick deltagarna möjlighet att utforska hur olika finansieringskällor kan kombineras och hur privata investeringar kan mobiliseras. Genom studiebesök fick deltagarna ta del av Rotterdams insatser inom innovation, social inkludering, grönska i städer och cirkulär ekonomi.

Städers smarta finansieringsstrategier

Climate City Capital Hub, en del av NetZeroCities, en plattform för EU missionen ‘100 Climate-Neutral and Smart Cities by 2030’, berättade om sitt arbete med att bistå städer i att förbereda projekt och ta fram finansieringsplaner. Plattformen erbjuder hjälp med att skapa finansiella modeller och ger råd till städer. Uppdraget är att ge stöd till de deltagande städerna på deras väg mot klimatneutralitet, och att sprida arbetet till andra europeiska städer.

Enligt Climate City Capital Hub handlar det om att ändra tankesättet. Exempelvis kanske en stad har en viss summa för en viss investering, men summan skulle istället kunna användas för att bygga upp en privat offentlig struktur som i sin tur kan leda till många fler insatser. EU fonder kan vara en start eftersom dessa fonder kan få andra investerare att samlas.

Gents biträdande borgmästare berättade om hur EU finansiering bidrog till att skapa en självförsörjande roterande fond. 3 millioner euro från EU fonder kunde starta ett projekt där husägare kunde förbättra sina hem. Varje aktör fick 30 000 euro som behövde återbetalas till fonden när huset såldes. När pengarna kom tillbaka till fonden kunde staden lansera en ny renoveringsvåg.

För insatsen krävdes en marknad med ett relativt stort antal husägare, och politiskt engagemang var viktigt eftersom även kommunala medel användes. De hade börjat med att övertyga invånarna i ett område i Gent, och när andra hörde om framgången blev det enklare att övertyga andra kvarter. Invånarna måste känna att det är en möjlig framgång, att det är möjligt att renovera sitt hem.

Ett medskick till andra städer var att varje stad måste ha en lista över insatser de vill göra; när den rätta finansieringsmöjligheten kommer, då kan man fånga möjligheten. Det är en god investering att ha ett finansieringsteam. Nästan alla holländska städer har personer anställda som kan finansieringsfrågor.

Limericks borgmästare berättade om finansiering de beviljats från Europeiska Investeringsbanken (EIB) för renovering. För att få finansieringen behövde de berätta sin historia och sitt syfte. De använde pengar som staden redan hade och därefter var banken villig att gå in. Han trodde att städer är för oroliga för hur de ska betala tillbaka lån. Limerick betalar tillbaka över tid, vilket inte är annorlunda från att köpa hus med ett lån. Medskicket till andra var att vara modig men att ha en plan.

Hur resonerar privata investerare?  

Bankers Without Boundaries (BwB) berättade om privata investerares logik. Organisationen hade grundats som ett svar på att det är svårt för privat och offentlig sektor att förstå varandra. Tanken var att använda bankvärldens och investerares kompetens och överföra den till offentlig sektor.

Det är viktigt för städer att förstå vad ett ”bankable” projekt innebär för en privat investerare:

1. Risk: En stad måste förstå riskerna för den privata investeraren. Det kan exempelvis handla om hur förändrad politisk utveckling påverkar och olika miljörisker. Staden måste förstå riskerna och ha bra data innan den presenterar en projektidé eller investering för en privat investerare.

2. Avkastning: För en privat investerare är avkastning viktigt. Även impact return är viktigt och blir alltmer populärt bland investerare. Om staden kan mäta nyttan är det bra för investerare.

BwB arbetar med flera finansiella instrument, exempelvis:

EPC-avtal om energiprestanda: ett exempel är ett program i Berlin där investerare får tillbaka pengarna genom verifierade energibesparingar under tio år.

Lån: Ett exempel är La Malesa Wildlife Park i Spanien som fick ett lån på 13 000 EUR som betalades tillbaka genom safariturer.  

Det finns olika typer av investerare. En som har blivit vanligare är Impact Investors. Impact Investors är missionsorienterade, vilket innebär att de fäster större vikt vid positiv påverkan på miljön än vid finansiell avkastning. I likhet med andra investerare förväntar de sig avkastning, men denna är lägre och fokuset på miljön är större. Städer som får denna typ av investering ska därför både rapportera på finansiell avkastning och effekter på miljön.  

Den privata sektorn kommer endast investera om det finns en vinst för dem. Det är exempelvis viktigt att staden fortsatt har kontroll över priset. Detta kräver ett starkt kontrakt och staden måste därför involvera jurister.  Det finns en risk att den offentliga sektorn ser den privata med misstänksamhet, att den är något dåligt. Den privata sektorn förstår inte alltid den offentligas oro. Men det finns smarta sätt att sätta upp ett partnerskap. En stad måste fundera över vad de kan delegera till privat sektor.

Det finns olika vägar att hitta privata investerare. Ett exempel är UN Environment Programme Finance Initiative (UNEP FI) Regional Roundtable Europe 2025 där städer, banker och försäkringsbolag deltar. Ett annat exempel är Smart cities marketplace som har en funktion som kan hjälpa städer att hitta privata investerare. Även NetZeroCities kan vara en väg.

Vissa projekt kommer aldrig att ge någon ekonomisk avkastning, vilket också går bra eftersom det är vad stadsprojekt är till för. Man kan till exempel gruppera flera projekt och försöka hitta en filantropisk investerare.

Den filantropiska sektorn

Philea-Philantropy Europe Association berättade om den filantropiska sektorn. Filantropi kan ses som en institutionaliserad form av givande. Denna finansiering är ofta mer flexibel och inte lika fokuserad på rapportering. Målet är att göra värdeorienterade investeringar i enlighet med en mission. Filantropi kan finansiera experiment i större utsträckning än den privata och offentliga sektorn. Ett medskick var att stiftelser bör ses som en partner, inte bara en finansiär, så involvera dem tidigt, inte bara i ett senare skede för att få finansiering.

Philea analyserade städerna i EU missionen ‘100 Climate-Neutral and Smart Cities by 2030’ och drog slutsatsen att den filantropiska sektorn var frånvarande.  

Hur attrahera privat finansiering?   

I en workshop skulle deltagarna ta fram argument för att få en privat finansiär att vilja finansiera i en stad. Först presenterade staden Oradea i Rumänien hur de framgångsrikt arbetat med detta. De hade uppnått en multiplikatoreffekt, där en spenderad euro drog till sig fler euro i form av privata investeringar. Genom att börja med egna medel och medel från sammanhånllningsfonderna, hade de bland annat även fått ett lån från EIB. Deras medskick till andra städer var att det alltid verkar omöjligt tills det är gjort.  

I workshopen diskuterades vilka fem argument som är viktigast för att attrahera en privat investerare. Svaren blev:

• Delad risk mellan den privata investeraren och kommunen: Ingen privat finansiär kommer finansiera 100 procent av ett projekt, också kommunen måste ta på sig risk.
• Det måste finnas en genomförbarhetsstudie som visar att projektet har en framtid.
• Den privata investeraren bör erbjudas något, exempelvis infrastruktur.
• Synlighet: Staden och investeringen måste synas och bli sedd.
• Politisk stabilitet: Projektet eller investeringen borde vara en del i en politisk strategi för att visa att det finns politiskt stöd.